Norrköpings historia

Norrköping har en rik och lång historia som stad. År 1384 fick staden sina stadsrättigheter och då hade människor redan bott i området under en lång tid. Redan på 1000-talet före Kristus tros folk ha bott i området då man hittat gamla hällristningar från bronsåldern på ett antal olika platser runt Motala ström. Det finns också flera gamla fornlämningar från järnåldern i form av fornborgar, stensättningar och gravfält på platsen.

Norrköping har en rik och lång historia som stad. År 1384 fick staden sina stadsrättigheter och då hade människor redan bott i området under en lång tid. Redan på 1000-talet före Kristus tros folk ha bott i området då man hittat gamla hällristningar från bronsåldern på ett antal olika platser runt Motala ström. Det finns också flera gamla fornlämningar från järnåldern i form av fornborgar, stensättningar och gravfält på platsen.


Vid Fiskeby strax utanför Norrköping har man funnit ett gammalt gravfält där det finns över 500 gravar i olika lager på varandra. Man tror att gravplatsen användes under flera århundraden. I området utspelade sig även Bråvalla slag på 700-talet. Slaget, som tog plats på slätterna norr om Norrköping, tros ha utkämpats mellan svenskarnas dåvarande kung Sigurd Ring och danskarnas Harald Hildetand.


Under medeltiden utvecklades staden, men tyvärr finns inget kvar från den tiden idag. Åtminstone inte ovan jord. Vid utgrävningar har man hittat spår efter fast bebyggelse från 1200-talet och senare delar av medeltiden.


Under 1300-talet, i samband med att Norrköping fick sina stadsrättigheter myntades också stadens namn. Vad namnet Norrköping kommer ifrån finns det ett antal olika teorier kring. Den troligaste förklaringen är att det fanns en handelsplats i staden dit folk kom för att sälja, köpa och byta olika varor. Sådana handelsplatser kallades ofta under den här tiden för ”köpeäng”. På den tiden var Tingstad en viktig ort i Sverige. I staden träffades ”tinget” och fattade beslut i viktiga frågor för landet. Norrköping ligger norr om Tingstad och stadens köpeäng blev således den norra köpeängen – Norrköping. Precis söder om Tingstad ligger dagens Söderköping som på den här tiden alltså var den södra köpeängen.


Under 1500-talet blev Norrköping en allt viktigare stad och omnämns allt mer i historieböckerna. År 1567 var det fullt krig i Norden. Det så kallade nordiska sjuårskriget gick av stapeln och ett av de viktigaste slagen skedde i Norrköping. Danskarna hade marscherat genom landet och nådde framåt hösten Norrköping. Efter sig hade danskarna lämnat byar och städer i brand. Tillslut lyckades svenskarna få ihop sitt läger, vid Norrköping, där de beslutade sig för att försöka stoppa danskarnas framfart. Mitt i staden, på en gammal bro som inte längre finns, möttes trupperna. I ett par dagar varade slaget, som till slut vanns av svenskarna och danskarna fick vända tillbaka söderut.


Under 1600-talet fick staden sin första storhetstid. Den nederländske affärsmannen Louis de Geer fann staden och startade ett flertal industrier. Bland annat etablerade de Geer ett skeppsvarv, ett vapenfaktori, en klädfabrik och ett pappersbruk i staden. Staden växte då snabbt och under en period var Norrköping Sveriges näst största stad. Sedan 1600-talet har staden präglats mycket av textil- och pappersindustrin. Louis de Geer, som ibland kallas för Norrköpings fader, står idag staty på Gamla torget i staden och har även en stor konferensbyggnad döpt i sin ära.


Staden utvecklades mycket under ett par hundra år och under 1800-talet producerades drygt hälften av alla kläder i Sverige i just Norrköping. De goda tiderna för stadens textilindustri häll i sig fram till mitten på 1900-talet då konkurrensen från utlandet började bli allt för stor. Runt 1970-talet hade konkurrensen blivit allt för svår och bara ett fåtal fabriker fanns kvar.


Nu för tiden är Norrköping mer känt för sitt pappersbruk än för textilindustri men precis som i de flesta svenska industristäder har mycket dött ut och nya näringar har hittats. Nu kallar sig staden för en av landets främsta evenemangsstäder.



I folkmun kallas staden ibland för Peking. Historien bakom det kan kopplas till stadens läroverk. Tidigt på 1910-talet besökte forskaren och upptäcktsresaren Sven Hedin staden. Han var där för att berätta om sina besök i Kina. En av sakerna han berättade då var att Nanking betydde ”Södra staden”. Ett par elever undrade vad som var den norra staden. Hedin svarade Peking, något som precis sig snabbt och etablerades som ett smeknamns för staden. Det populära smeknamnet har hängt med sedan dess.